Jag tror jag har en eller fyra påsar för mycket i handen och en eller tio lite för nya låtar i öronen. Men jag har fortfarande minus på kontot. Jag lever på dricks för att köpa mjölk men det enda jag egentligen vill handla är böcker. Jag har fyra eller tusen för många idéer om resor, studier, hårfärg, att stanna, att lämna, skaffa nytt jag, men innerst inne vill jag bara ha en läshörna med Bruno Pricknos sovandes i mitt knä. Jag vill att saker ska vara på riktigt. Att en dimmig-konversation inte endast existerar under alkoholens ångor utan även under solljus och över en varm choklad. Men jag står bakom baren och pratar med folk som inmundar dryck framför, och fem timmar senare, när jag slutat mitt skift, har jag alldeles för mycket av ingenting, om inte en insikt om att yta adderat med mer yta aldrig kan bilda ett djup, och det är djupet jag vill ha, kunskapen och viljan. Det är förvisso också ett sökande efter förändring, men på ett helt annat plan, för jag vill framåt men för första gången på länge inte iväg.
Åhh jag väntar!
åh. Ja ska återkomma i detta ämnet snarast!